Vad händer med avfallet?

Miljömålet för glasförpackningar är att 70 % ska materialåtervinnas och bli nya förpackningar, från och med 1 januari 2020 ska minst 90 % materialåtervinnas.
Ca 60 % av alla glasförpackningar som återvinns blir till nya förpackningar, ca 30 % används vid tillverkning av glasull och ca 10 används vid tillverkning av skumglas. Glasförpackningar kan återvinnas hur många gånger som helst utan att kvaliteten försämras.

Miljömålet för returpapper säger att vi ska återvinna minst 75 % av alla tidningar som konsumeras i Sverige, från och med 1 januari 2020 ska minst 90 % återvinnas.
Enligt förordningen (2014:1074) om producentansvar för returpapper är hushållen i Sverige skyldiga att sortera ut kasserade tidningar, tidskrifter, direktreklam, telefonkataloger och postorderkataloger ur sitt hushållsavfall och att lämna dem till kommunens renhållare, dvs ÖGRAB. Av returpappret görs nytt tidningspapper, men även hushålls- och toapapper.

Trädgårdsavfall som samlas in hos hushållen och som lämnas in på våra återvinningscentraler hanteras olika beroende på vad det är. Stubbar och träd från avverkning hamnar i träavfallet, ris & grenar lämnas för förbränning till olika fjärrvärmeverk för förbränning som genererar värme till våra bostäder.

Resten av trädgårdsavfallet komposterar vi på plats i Kattarp. Efter ett par år har vi fin kompostjord som vi säljer. Har du abonnemang för trädgårdskärl har du rätt att hämta ett släp (ca 1 m3) kompostjord utan kostnad. Vill du ha hjälp med lastningen kostar det 62,50 kr ink.moms.

Invasiva växter, så som jätteloka (björnloka), parkslide och lupiner sorteras i separat på återvinningscentralen. Detta då det föreligger en risk för spridning. Läs mer om invasiva arter hos Länsstyrelsen.

Farligt Avfall är en blandad grupp vars gemensamma nämnare är att det kan vara giftigt, cancerframkallande, frätande, fosterskadande, ekotoxiskt, smittförande eller brandfarligt. Vi sorterar upp detta och lämnar vidare till specialister som destruerar på miljövänligt sätt.

Denna hantering är både miljöfarlig, farlig för vår personal och dyr. Om vår ÅVC-personal inte själva kan avgöra vad som lämnas in kallar vi ut kemiingenörer som genom provtagningar fastställer vad det är för ämnen vi har att göra med. För att minska denna dyrbara hantering är vi tacksamma om du hjälper oss genom
- att inte blanda kemikalier med varandra,
- att märka upp förpackningarna med deras verkliga innehåll,
- att om möjligt behålla det farliga avfallet i originalförpackningarna.

Miljömålet för pappersförpackningar är att 65 % ska återvinnas, från och med 1 januari 2020 ska minst 85 % materialåtervinnas.

Av pappersförpackningar görs bland annat nya pappersförpackningar, pappret kan också användas till ytskikt på gipsskivor. Pappersförpackningar kan återvinnas 6-7 gånger, när pappersfibern är utsliten så används den som bränsle i anläggningen.

Miljömålet för metallförpackningar är att 70 % ska materialåtervinnas, från och med 1 januari 2020 ska minst 85 % materialåtervinnas. Miljömålet för dryckesförpackningar av metall är att minst 90 % ska återvinnas.

Stålförpackningar som konservburkar och kapsyler blir till bland annat järnvägsräls, motordelar och armeringsjärn. Aluminiumförpackningar som till exempel kaviartuber smälts ner och blir till motordelar. Metall kan återvinnas hur många gånger som helst utan att kvaliteten försämras.

Förr hette denna fraktion "organiskt avfall" men eftersom fraktionen till 98 % bestod av matavfall döpte vi om den under hösten 2013.

Allt matavfall skickas till Västblekinge Miljö AB (VMAB) som rötar det i sin unika torrötningsanläggning. När processen är färdig har man producerat drivmedel i form av biogas. Även här betalar vi behandlingskostnader och transport.

Observera att det enbart är de bruna matavfallspåsarna som kan hanteras i rötningsprocessen. Inga andra påsar, oavsett om de benämns som nedbrytbara,får användas när du slänger ditt matavfall. Kontakta kundtjänst ifall du behöver fler påsar.

Är du intresserad av torrötningen, läs mer på VMABs hemsida.

Textilåtervinning har haft en framskridande utveckling under de senaste åren.  Numera kan man, förutom att återanvända kläder vid välgörenhet, katastrofhjälp och försäljning i second hand affärer, återvinna textilfibrer. Det innebär att man numera kan lämna även slitna men rena textilier i containrarna för klädinsamling. Dessutom kan man lämna skor, väskor, hattar och accessoarer. Det man lämnar ska vara rent och förpackat i t.ex. plastsäck. Vår samarbetspartner, Human Bridge, har ställt ut containrar på ett antal ställen i tätorterna i våra kommuner. Adresserna till dessa hittar här:Containrar till Textilåtervinning